Kontakta en bank eller ett bolåneinstitut tidigt i processen för ett lånelöfte, så att du vet hur mycket du kan få låna. Normalt kan du låna 85 procent av bostadens värde. De resterande 15 procenten behöver du lägga i kontantinsats, det vill säga betala själv utan lån. Ett lånelöfte kostar inget och är inte bindande, varken för dig eller banken. Lånelöftet är tidsbegränsat, normalt mellan tre till sex månader. Jämför gärna bolånevillkor från olika banker. När du hittat ett hus du vill ha är det viktigt att du stämmer av med banken eller bolåneinstitutet så att de godkänner just det hus du vill köpa.

Här kan du ansöka om bolån och bolånelöfte

Låna lokalt!

Vill du ha hjälp med en värdering? Kontakta Fastighetsbyrån här.

Börja med att lista krav du inte vill kompromissa med, som till exempel antal rum, närhet till skola eller kommunala färdmedel. Är du osäker på vad du söker kan det vara smart att gå på många visningar för att få en känsla för vad du får för pengarna. Ställ frågor till fastighetsmäklarna och ta reda på så mycket som möjligt om bostadens skick och förväntade kostnader. När du väl bestämt dig, besök gärna området, prata med någon granne och undersök närheten till de saker du prioriterar. Ta också reda på detaljplan för området, så att du slipper tråkiga överraskningar längre fram. Det gör du genom att kontakta kommunen där huset finns.

På visningen får du en objektsbeskrivning med all information om fastigheten till exempel hur huset är byggt, vilket uppvärmningssystem det har, driftskostnader och vad som ingår i husköpet. Uppgifter om pantbrev och servitut ska också finnas med i objektsbeskrivningen. Servitut är ett avtal som ger någon annan rätt att utnyttja marken exempelvis för vatten eller elledningar.

I samband med försäljningen ska säljaren visa upp en energideklaration som gjorts av en oberoende expert och som visar hur mycket energi huset förbrukar.

Säljaren har en viss upplysningsskyldighet och ska redovisa husets alla kända fel och brister, som ska framgå av objektbeskrivningen. Som köpare har du dock enligt lag en stor undersökningsplikt, och det är viktigt att du själv tar reda på eventuella fel och brister innan du skriver på något köpekontrakt. Du kan inte i efterhand få ersättning för fel som du borde ha upptäckt i samband med en fastighetsbesiktning. Om det framkommer fel eller brister behöver det inte innebära att du inte går vidare med köpet, men priset kanske ska justeras utifrån beräknad kostnad för att åtgärda bristerna.

Anlita gärna en oberoende och godkänd besiktningsman, gärna med byggteknisk kompetens, som besiktigar huset. Gör också en bedömning om du behöver köpa till några ytterligare besiktningar.

Säljaren av huset har ansvar för alla eventuella dolda fel och kan bli ersättningsskyldig för dessa under tio år efter överlåtelsen. Dolda fel är fel som fanns när du köpte huset och som inte med hänsyn till husets ålder, skick eller konstruktion kunde förväntas. Felen ska heller inte kunnat upptäckas vid besiktningen. För att skydda sig mot denna ersättningsskyldighet tecknar många hussäljare en säljaransvarsförsäkring. Fråga gärna fastighetsmäklaren eller säljaren om det finns någon sådan försäkring.

Att köpa hus är förenat med olika slags kostnader: Kostnader för att köpa och äga huset, drift, reparation och underhåll. Var noga med att undersöka tak, fönster och fasad. Ta också reda på skicket på el- och avloppssystem och om huset är i behov av dränering. Kontrollera särskilt noga skicket på källare, vind och våtutrymmen. Fuktskador är ofta kostsamma och tar lång tid att åtgärda. Ta gärna hjälp av en kunnig byggare för att uppskatta renoveringsbehoven och kostnaden för att åtgärda eventuella fel och brister.

Gör en budget för själva köpet av huset inklusive lagfart, eventuella pantbrev och renoveringsbehov och gör en annan budget för lån- och driftkostnader. Tänk på att kostnaden för lagfart och pantbrev är kostnader som du som köpare behöver stå för själv. De kan inte bakas in i bolånet.

Gör en bolånekalkyl - här kan du räkna på ditt bolån

Den sammanlagda kostnaden för köpet av huset omfattar köpeskilling, lagfart, pantbrev (i det fall det behövs) och besiktningsman. Köpeskillingen är själva priset för huset. Lagfarten är en registrering av ett köp av fast egendom. Du ansöker om att bli registrerad som fastighetens ägare hos Lantmäteriet. Du betalar en så kallad stämpelskatt för lagfarten, just nu 1,5 procent av köpeskillingen plus en avgift på 825 kronor (2019). Banken brukar kunna hjälpa till med ansökan om lagfart. Pantbrev är ett dokument som fungerar som säkerhet för de pengar du behöver låna. Om säljaren redan har lån på huset kan det finnas pantbrev som du kan ta över som säkerhet för dina lån. Nya pantbrev kostar två procent av pantbrevets belopp plus en avgift på 375 kronor (2019). Det kan alltså vara ekonomiskt fördelaktigt om det redan finns pantbrev på huset. Banken kan ofta hjälpa till med uttag av nya pantbrev.

Driftbudgeten bör innehålla alla löpande kostnader för huset, till exempel uppvärmning, vatten- och avlopp, hushållsel och kostnad för elnät, sophämtning, sotning, fastighetsavgift, villahemförsäkring, tomträttsavgäld (i det fall det förekommer), samfällighetsavgift (i det fall det förekommer). Utöver ovanstående kostnader tillkommer ofta andra kostnader, som t.ex. villalarm.

Huset består av en massa yttre byggnadskomponenter t.ex. yttertak, hängrännor och fönster men även inre komponenter som golv, kyl med mera – som alla slits. Kostnaden för slitaget syns först den dagen t.ex. bergvärmepumpen behöver bytas ut. För att veta din verkliga boendekostnad behöver du uppskatta husets slitagekostnad och lägga undan en buffert för den dag något dyrt går sönder. Ett sätt är att uppskatta denna utifrån komponenternas livslängd. En bergvärmepump som kostar 80.000 kronor och som har en livslängd på 20 år får en slitagekostnad på 4.000 kronor per år eller ca 330 kronor per månad.

Rot och rut – så funkar det!

Det är svårt att tänka på allt när man köper ett hus. Därför kan det vara bra att ha en buffert för oförutsedda utgifter. Tänk också på att själva flytten kanske kommer att kosta pengar t.ex. kostnader för flyttbil, flyttfirma och flyttstädning.

Om ni är flera som vill ha huset kan det bli aktuellt med budgivning. Ett bud lämnas normalt över telefon, via mejl eller sms. I de flesta fall vinner det högsta budet – men inte alltid eftersom säljaren bestämmer vem som får köpa. I attraktiva områden med många intresserade köpare kan slutpriset bli betydligt högre än ursprungspriset. Därför kan det vara klokt att du redan innan budgivningen sätter en övre gräns för vad du vill betala. Ditt bud är inte bindande förrän kontraktet är påskrivet.

Först när kontrakt och överlåtelseavtal är påskrivna är affären klar. Se till att du har läst alla papper noga och har en klar en bild över vad som ingår i köpet innan du skriver på. Kom överens med säljaren om tillträdesdag om detta inte redan är gjort. I kontraktet har du möjlighet att föra in olika typer av förbehåll, om säljaren godkänner detta, till exempel gällande försäljningen av din befintliga bostad.

I samband med kontraktsskrivningen betalar du handpenning, normalt 10 procent av köpeskillingen. Ofta kan banken hjälpa till med ett så kallat handpenninglån.

Överlåtelsen av huset sker ofta på köparens bank eller hos mäklaren. Kontraktet gås igenom och om allt är korrekt överförs köpeskillingen till säljarens konto. Eventuella pantbrev som tillhör fastigheten tas över av dig som ny ägare. Köpebrevet undertecknas och bevittnas och du får nycklar och samtliga dokument som rör huset.

Ute efter en bostadsrätt? Se checklistan här!