Även i Sverige märks en avmattning i ekonomin, men den betydande befolkningsökningen och starka statsfinanser ger stöd åt tillväxten.
Oro för att en ny lågkonjunktur närmar sig har skapat osäkerhet på finansmarknaderna under hösten. De flesta större ekonomier visar ännu en god tillväxt, men den politiska utvecklingen reser frågetecken om beslutsfattare kommer att klara att parera en nedgång då styrräntorna redan är låga, budgetunderskotten är stora och statsskulderna ligger på höga nivåer.
– Det finns möjlighet att motverka en lågkonjunktur om ekonomin viker snabbare än väntat. Flera tillväxtmarknader har utrymme för räntesänkningar, liksom den amerikanska centralbanken Federal Reserve. Den Europeiska centralbanken kan avstå från planerade höjningar av styrräntan. De kan även använda kvantitativa lättnader för att fortsätta hålla marknadsräntorna nere. Sverige har särskilt goda förutsättningar med starka statsfinanser och möjlighet att använda finanspolitik för att motverka en eventuell lågkonjunktur, säger Anna Breman, chefekonom på Swedbank.
De främsta riskerna för den globala ekonomin kommer från politisk osäkerhet. Handelskonflikten mellan USA och Kina utgör det enskilt största hotet, men även Brexit och Italien är orosmoment. Finansiell instabilitet som beror på klimatförändringar eller en kraftig börskorrigering är andra exempel på risker som kan utlösa en nedgång i ekonomin.
Sverige tappar fart – men befolkningsökning och starka statsfinanser ger stöd åt tillväxten
Även i Sverige märks en avmattning efter flera år av mycket hög tillväxt. Investeringarna i bostadssektorn väntas minska under de närmaste åren och hushållens konsumtion avtar något till följd av stigande inflation och Riksbankens väntade räntehöjningar. Samtidigt kommer befolkningsökningen och stora offentliga investeringar att ge stöd åt ekonomin. Tillväxten väntas hamna på strax under två procent år 2019 och 2020. På kort sikt väntas den utdragna regeringsbildningen inte påverka vare sig konjunkturen, den svenska kronan eller svenska räntor.
– De starka statsfinanserna och fungerande ramverk för budgetarbetet har skapat förtroende för svensk ekonomi bland internationella investerare. På längre sikt kommer dock den ekonomiska politiken och ekonomiska reformer, eller brist på reformer, att påverka både konjunktur och långsiktig tillväxt, säger Anna Breman.
Riksbanken väntas höja styrräntan med 25 punkter i december, i den första räntehöjningen på sju år. I slutet av 2020 väntas reporäntan ligga på 0,5 procent.
– Hushållen har överlag en god beredskap för högre räntor. Den ökande skuldsättningen, i kombination med en stor andel rörliga bolån, har lett till att fler hushåll är räntekänsliga, i synnerhet förstagångsköpare i storstadsområden och de pensionärer som har bolån och låga pensioner.
Mer information
Swedbank Economic Outlook, uppdatering: Avmattning, men ingen lågkonjunktur (rapporten, pdf)