Vid ett antal tillfällen varje år fattar Sveriges Riksbank beslut om styrräntan, tidigare kallad reporäntan. Men hur påverkar egentligen styrräntan de svenska hushållen och varför ska du som privatperson bry dig?
Genom att höja eller sänka styrräntan påverkar Riksbanken andra räntor i Sverige, vilket i sin tur påverkar efterfrågan i svensk ekonomi och därmed också inflationen. Styrräntan hette tidigare reporäntan.
Jo, styrräntan påverkar bankernas in- och utlåningsräntor. En låg styrränta ger låga räntor hos bankerna, vilket innebär lägre lånekostnader för hushållen, vilket i sin tur ger mer kvar i plånboken varje månad som kan användas för konsumtion. Samtidigt minskar sparandet på grund av de låga inlåningsräntorna. Totalt medför det att hjulen i ekonomin snurrar snabbare och ekonomin tar fart.
Lånekostnaderna för hushållen ökar, vilket får till följd att konsumtionen minskar, samtidigt som det blir mer attraktivt att spara, så sparandet ökar. På samma sätt som högre räntor dämpar hushållens konsumtion och lånekostnaderna ökar, innebär högre räntor också högre kostnad för företag att investera, vilket också bidrar till att tillväxt och ekonomisk aktivitet dämpas. Hjulen i ekonomin snurrar alltså långsammare och ekonomin saktar av.
Räntan påverkar också växelkursen, det vill säga kronans värde, vilket i sin tur påverkar export och import, som i sin tur påverkar tillväxten och inflationen. En höjd ränta stärker normalt den svenska kronan relativt andra valutor. Det blir mer attraktivt att placera pengar i Sverige och utländskt kapital flödar in. Med en starkare krona blir utländska varor billigare. Vi får mer för varje krona, och importen ökar. Men exporten blir dyrare och minskar, vilket leder till en minskad efterfrågan på svenska varor utomlands, vilket i sin tur minskar tillväxten och därmed också inflationstrycket. Motsatt effekt fås vid en lägre ränta.
Sedan 2020 fattar Riksbanken beslut om styrräntan fem gånger om året. Det som främst är avgörande för beslutet om sänkt, höjd eller oförändrad ränta är hur hög inflationen förväntas bli. Sverige har sedan 1995 ett inflationsmål på två procent, för att skapa stabilitet i ekonomin och underlätta för hushåll och företag att fatta välgrundade ekonomiska beslut. Styrräntan är Riksbankens främsta redskap för att styra inflationen. Vill man sänka inflationen höjer man räntan, och vill man se en ökad inflation sänker man räntan.
Styrräntan är Riksbankens huvudsakliga penningpolitiska verktyg. Styrräntan styr till vilka räntor bankerna kan placera och låna pengar hos Riksbanken, vilket i sin tur påverkar bankernas in- och utlåningsräntor
2022 bytte Riksbanken namn på reporäntan till styrräntan. Namnet reporänta kom från instrumentet penningpolitiska repor som Riksbanken inte hade använt sedan 2008. Det nya namnet styrränta matchar räntans syfte bättre, det vill säga att styra dagslåneräntan och påverka andra räntor i ekonomin för att uppnå inflationsmålet.