Med en budget kan du få bättre kontroll på dina utgifter och din ekonomi.
Med hög inflation och höga räntor är det viktigare än någonsin att ha koll på sin privatekonomi. Det gäller särskilt vikten av att ha en sparbuffert för att klara till exempel högre kostnader, oförutsedda utgifter och en period av arbetslöshet.
Men även om man vill lära sig mer om hur man kan hantera sin privatekonomi bättre kan det vara svårt att veta var man ska börja.
Det första steget när man gör en budget är att gå igenom sina inkomster och utgifter varje månad. Lägg ihop inkomst efter skatt (exempelvis lön, studiemedel eller a-kassa) med eventuella bidrag (exempelvis bostadsbidrag och barnbidrag) för att få fram den disponibla inkomsten, det vill säga de pengar du har att röra sig med varje månad.
Samla sedan utgifterna. Utgifter kan vara mer eller mindre nödvändiga. Försök att kategorisera dem för att lättare se vilka du eventuellt kan spara in på. Nödvändiga utgifter är exempelvis boende och mat, mindre nödvändiga utgifter kan till exempel vara fika på stan eller streamingtjänster du inte använder.
Boende och mat är utgifter som det kan vara svåra att dra ner på. Men saker som prenumerationer, abonnemang och försäkringar är det bra att se över regelbundet, där kan det finnas pengar att spara. Kanske har du tecknat dig för flera streamingtjänster som du inte längre använder eller behöver. Jämför även försäkringar mellan olika aktörer och samla gärna de försäkringar du har på ett och samma ställe, det blir ofta billigare.
Utöver en budget som gör att du kan hålla koll på din ekonomi varje månad är det viktigt med en buffert för att klara ekonomin om något oförutsett händer, som att datorn eller bilen skulle gå sönder. Du bör också gå med i a-kassan och eventuellt skaffa en inkomstförsäkring för att öka tryggheten.
Inkomster och utgifter, kronor per månad. Nödvändiga levnadskostnader från bankens beräkningar (januari 2020). De motsvarar kostnaden för det som är nödvändigt, inte något genomsnitt på vad individer och hushåll lägger varje månad. Kostnaden för barn är den extra kostnad som tillkommer för varje barn i respektive ålder.
Utgifterna skiljer sig mellan individer och hushåll, samt utifrån var i landet man bor. Om individuell budget använd utgifter fördelat per individ.
Det går bra att kopiera in texten från tabellen här nedan i excel.
1) Kostnad för boende varierar mellan hushåll. Bor man i hyresrätt inkluderas månadsavgift och hushållsel. Bor man i bostadsrätt inkluderas månadsavgift, hushållsel och kostnad för lån. Bor man i småhus inkluderas kostnad för lån och driftskostnad (el, vatten och sophämtning). Inkludera gärna även avsättning för reparationer och underhåll i budgeten. Tänk på att du får göra avdrag med 30 procent på ränteutgifter om högst 100 000 kronor per år. Har du ränteutgifter på mer än 100 000 kronor medges endast avdrag med 21 procent.
2) Kostnad för mat utifrån att all mat lagas hemma, innebär matlåda till jobbet i stället för utelunch. För barn i förskola och skola har avdrag gjorts för lunch.
3) Swedbank rekommenderar att man sparar 10 procent av sin lön efter skatt. Spara främst ihop till en buffert på runt två månadslöner efter skatt, samt spara till pension och annat långsiktigt. Därefter annat sparande.
4) Kostnad för bil inkluderar bensin, service/reparation, däck, försäkring, skatt, besiktning och garage/p-plats. Kostnad för lån och värdeminskning är inte inkluderad. Beräkningar utifrån en mindre/mellanstor bil från 2020 eller tidigare och som drar 0,5-0,6 liter per mil.