Att EU och Storbritannien sent omsider kom fram till ett frihandelsavtal, och att en så kallad ”hård brexit”, det vill säga ett utträde utan avtal, kunde undvikas är positivt för de EU-företag som bedriver handel med Storbritannien.

Men för EU-företag som handlar med Storbritannien innebär det nya avtalet en tydlig försämring jämfört med då Storbritannien ingick i EUs inre marknad där arbetskraft, tjänster, varor och kapital kan röra sig fritt mellan gränserna, förklarar Jörgen Kennemar, senior ekonom på Swedbank.

”Även om frihandelsavtalet inte innehåller kvoter och tullar mellan EU och Storbritannien räknas Storbritannien som ’tredje land’ och det kommer bli betydligt krångligare att bedriva handel med Storbritannien och varuhandeln kommer omgärdas av regler och byråkrati”, säger Jörgen Kennemar.

Småföretag som gör affärer med Storbritannien och inte tidigare har någon erfarenhet av handel med länder utanför EU behöver därför sätta sig in i det nya regelverket, säger Jörgen Kennemar.

Detta innebär ursprungsregler och Eori-nummer

Ursprungsregler och Eori-nummer är bara några exempel på komplicerande faktorer, lyfter Jörgen Kennemar. Ursprungsreglerna finns i frihandelsavtal för att säkerställa att det endast är länder som slutit avtalet som får rätt att dra nytta av avtalets tullnedsättningar. För att få nedsatt tull krävs att en vara tillverkats eller bearbetats i ett land som omfattas av frihandelsavtalet. För varor som inte uppfyller ursprungsreglerna gäller istället Storbritanniens och EU:s tulltaxor. Eori-nummer (Economic Operator Registration and Identification) är ett unikt registreringsnummer som ska användas vid all tullrelaterad verksamhet utanför EU, och svenska företag som saknar ett sådant för Storbritannien behöver beställa ett sådant från Tullverket för att kunna exportera eller importera varor från Storbritannien. Beställningen är kostnadsfri.

Det kan även krävas olika slags myndighetstillstånd, exempelvis från Jordbruksverket eller Livsmedelsverket om det avser livsmedelsprodukter, för att fortsätta handla med Storbritannien.

”Ökad byråkrati och tulldeklaration vid gränsen ökar företagens kostnader och kan försena leveranser, vilket kan påverka företagets produktion negativt”, säger Jörgen Kennemar, och lyfter att ökad tulladministration kan bli särskilt betungande för småföretag som inte har samma juridiska kapacitet och erfarenhet som större företag har.

”Det ställer ökade krav på att företag har tillgång till kompetens alltifrån tulldeklarationer till kontakter med brittiska skattemyndigheter”, lyfter han.

Svenska myndigheter som Tullverket och Kommerskollegiet kan också hjälpa svenska företag och har bra information om vad som gäller från och med den 1 januari 2021 för de som bedriver eller tänker sig att bedriva handel med Storbritannien.