En e-handel inom dagligvaruhandeln som utvecklades i rekordfart, och lokala matproducenter som inte nådde ut med sina produkter till de etablerade försäljningsleden. Här fann start-up företaget Foodla sin nisch.
Foodla grundades 2018 som svar på två trender: att e-handeln inom mat växte och ett ökat intresse för lokalproducerad mat.
”Vi såg framför oss en marknadsplats som gjorde det enklare att handla från lokala producenter”, berättar grundaren John Gabrielsson.
Enda problemet var att ingen handlade på plattformen. Men istället ringde några producenter upp och sa: ’Vi behöver inte en till marknadsplats, vi behöver hjälp med att digitalisera vårt sortiment, och nå ut i de etablerade försäljningskanalerna.’
Utmaningen antagen, och Foodla-grundarna finjusterade sin inriktning – en uppgift som dessutom passade dem bra, då de hade erfarenhet sedan tidigare av AI och geotaggning.
”Vår målsättning är fortfarande den samma som tidigare: Att tillgängliggöra lokala producenter i dagligvaruhandeln, men vi har ändrat metod för att lösa problemet. Vi går mer och mer åt att använda data och artificiell intelligens”, säger John Gabrielsson.
Och deras idé kom rätt i tiden. Den trend de såg när de startade Foodla – den växande e-handeln inom mat – fullkomligt exploderade under coronautbrottet, och nästan över en natt blev det högaktuellt även för matvarukedjorna att få ut fler produkter i sina on-line kanaler.
”Om du går in i en fysisk butik kanske du hittar runt 20 000 artiklar i sortimentet, men väljer du att handla från samma butik online hittar du bara hälften av artiklarna. För att en vara ska finnas online krävs mycket förarbete som tidigare har tagit lång tid och kostat mycket pengar för butiken och producenten att få till”, berättar John Gabrielsson.
Det är där Foodla kommer in och automatiserar flödet genom bildhantering med artificiell intelligens och automatisk uppmappning av information mot gällande EU-direktiv så att produkten kan läsas in i butikens onlineflöde. En process som tidigare tog månader, men som nu kan ta några minuter.
”Vi har byggt en ’plug and play’-lösning där producenterna kan digitalisera sina produkter i ett format som är redo att läsas in i den etablerade e-handeln”, säger John Gabrielsson.
Under resans gång kom de i kontakt med en stor matvarukedja och inledde ett samarbete, som i och med corona-utbrottet även det fick rekordfart, och möjliggjorde för båda parter att växa tillsammans.
”De såg att ’här kommer en lösning på våra problem’ och gav oss möjligheten att utvecklas med dem. Vi hade inte en helt färdig lösning, men med vårt tekniska kunnande och deras engagemang utvecklades vi fort”, säger John Gabrielsson.
”Vi får utmaningar att hitta lösningar på, som sen börjar användas direkt. Vi sitter inte och gissar. Vi springer så fort vi bara kan för att hinna med.”
Idag består Foodla av fyra heltidsutvecklare – bland dem Johns bror Rickard, som är medgrundare – plus två konsulter. Och nu kan de också ge försäljningsdata tillbaka till producenterna – en fråga John Gabrielsson brinner lite extra för.
”Tidigare har det varit en svart låda för producenterna, men nu kan vi ge dem information om till exempel hur många som har tittat på produkten, om de handlat på en onsdag eller en fredag, så att de får mer kännedom om varan och sina kunder.”
Och självklart används datan också för att lära algoritmen när ordrarna ska läggas från butik till producent.
”Man vill hela tiden ligga på gränsen. Man vill inte slänga, men inte heller tappa försäljning för att varan är slut. Det är en fin balans.”
Och hur viktigt är hållbarhetstänket i företaget?
”Grunden i Foodla är lokal produktion av livsmedel, att underlätta för självförsörjning. För oss är det en hållbarhetspremiss”, säger John Gabrielsson som själv är uppvuxen på gård.
”Vi har många producenter i Sverige som inte når ut, och istället köper konsumenterna utländska produkter, fast man egentligen vill välja lokalt.”
Något krav på märkning för att använda Foodla finns inte.
”Men vi vill skapa transparens, du ska kunna se hur producenterna skapar dina livsmedel. Idag är det viktigare för många att känna sin lokala producent än en eko-märkning. Alla producenter har inte råd att ha en eko-märkning, trots att många ändå håller sig till ekologiska principer.”
"Detta är ett fint exempel på vad entreprenörskap ofta handlar om: Att ändra och justera sin affärsidé för att på ett lyhört och affärsmässigt sätt tillgodose marknaden utan att tumma på det som är företagets grundidé", kommenterar Frida Svensson Söderlind, ansvarig för Growth & Startup på Swedbank.