”Ända sedan jag började jobba med grisar har jag vetat att jag vill bli grisproducent. Sen trodde jag inte att det skulle gå så fort”, berättar Cissi Klasson som tillsammans med en kompanjon tog över gården Annelövsgrisen i Vallåkra, utanför Helsingborg, ett år efter att hon tagit examen från lantbruksuniversitetet i Alnarp 2018.

Vid det tillfället hade hon inte många kronor på kontot, och för att banken skulle acceptera köpet behövde hon en partner. Samtidigt gick Simon Åkerblom, veterinär och uppvuxen på gård, i tankar om att vilja investera i en gård, men utan att själv behöva sköta driften. De två möttes i en lyckad affär.

”Jag hade redan jobbat ett år på Annelövsgrisen, med tidigare ägarna som chefer, och visste att vi tog över en välskött gård med bra rykte”, berättar Cissi Klasson, och säger att hon av dem lärde sig en väldigt viktig sak: Att man inte behöver kunna allt själv.

”De hjälpte mig att förstå att man kan teama ihop sig med andra som kan. Jag fick en helt annan insikt i företagande”, säger Cissi Klasson.

Sin egen erfarenhet av att sköta en gård, utöver utbildningen, hade Cissi Klasson fått när hon jobbat på många gårdar runt om i trakten.

”Jag har gått den långa vägen och gått den där extra milen för att få bra rykte”, säger hon.

Vad är det då som gör det så roligt att arbeta med grisar?

”Jag är gammal hästtjej, och fotbollstjej, med en jäkla tävlingsinstinkt, och att jobba med grisar går snabbt. Om man gör allt rätt kan man bygga kapital och kassaflöde snabbt”, berättar Cissi Klasson som menar att hennes tävlingsinstinkt har varit betydande för hennes företagande.

”I viss mån tror jag att den är nödvändig, även om den säkert också kan stjälpa om det går över styr. Men att jag kommit så långt, är helt klart delvis på grund av det”, säger hon.

Första året ökade de produktionen med nästan 10 procent, och boksluten efter det har fortsatt att vara bra, trots att de gjort stora renoveringar i stallar och betalat av på lån.

Att inte ha haft eget kapital från start och behöva låna har inte bara nackdelar, menar Cissi Klasson.

”Fördelen är att man har höga krav på sig att bli bättre”, säger hon, och berättar att de jobbat hårt för att höja effektiviteten på gården.

När de tog över gården tog de också över all personal, vilket var viktigt då de ville erbjuda kontinuitet. Och 90 procent av personalen är fortfarande kvar idag, och har höjt sig kompetensmässigt, säger hon.

Idag har Annelövsgrisen runt 10 anställda och gården omfattar 15 hektar mark och 1000 suggor. 30 000 smågrisar levereras per år till framförallt tre aktörer via Scan.

Att vara ung kvinna hör till inte till vanligheterna i branschen. Nu märker hon reaktionerna främst i nya relationer, att man vill prata med ”den andre delägaren”, eller att hon blir ombedd att ”skicka sina grabbar.” Inte sällan får hon reaktionen: ”Oj, driver du detta själv.”

”Jag var förberedd på det, men ibland kan man bli lite trött på det. Men då får man bara säga: Ja, och det har gått bra. Jag tjänar bra med pengar.”

Hon hoppas att hennes eget arbete kan leda till att fler unga kvinnor vågar gå samma väg.

Att få ihop ett sammansvetsat team där alla jobbar effektivt och vill utvecklas, ser hon som en av de största utmaningarna, och ett arbete som aldrig tar slut.

”Det är anledningen att jag går upp på morgonen. Att hjälpa till att utveckla och se människor växa”, säger Cissi Klasson.

Planen framåt är att växa verksamheten med en utbyggnation.
”Det byggs alldeles för lite för smågrisar och slaktsvin. Vi vill vara en del av nyinvesteringarna, och en del av framtiden.”